Jag skulle aldrig flytta tillbaka norrut sa jag. Aldrig att jag skulle flytta tillbaka till avstånden och snön och mörkret och familjen.
Men arbetslösheten kom och med den hundratals sökta jobb med bara några få intervjuer. Efter några intervjuer ringde det från Norsjö – en liten inlandskommun i Västerbotten. Sveriges tionde minsta kommun.
Redan på väg till intervjun var jag hemma. Granarna och tallarna, snön som vägde tungt och fick träden att böja sig. Tystnaden, bara vägen och solen på väg ned.
Dagen efter intervjun fick jag jobbet. En vecka senare flyttade jag hundra mil norrut. Det här är min bakgård.
