Stenungsund är en liten stad på västkusten, några mil norr om Göteborg. Där har jag (Elizabet) varit på besök ett par tre gånger då jag har en del av min fars släkt på denna sida av landet. Rättare sagt fyra kusiner i vuxen ålder – där det alltså är jag som är lillkusinen. Men ack så roligt det är att umgås med dem även om det går länge mellan åren.
2004- 2005 hade jag ett år då jag bodde i Göteborg, och på något sätt kom jag på att jag hade kusiner i omlopp vilket gjorde att vi vid i alla fall ett tillfälle åkte upp för att hälsa på den äldsta i syskonskaran med hennes familj. Jag minns att jag fick hålla i det nya tillskottet i familjen. Sedan dröjde det många år tills jag kom på besök igen. Då hade mitt kusinbarn hunnit bli sex år gammal.
Det var en liten märklig känsla, att träffa sina kusiner efter så lång tid. Jag kan inte ens minnas hur det var att vara liten, om vi umgicks då eller om de redan bodde långt söderut. I alla fall var det en mycket trevlig helg där jag bland annat fick följa med till stallet en dag, äta varma mackor och godis till middag. Självklart tog jag tillfället i akt att då låna min dåvarande 13-åriga kusinbarn att följa med mig till biblioteket. Själva lokalen minns jag inte mycket av, men jag vill minnas att bibliotekarien var lite förvånad över att jag ville ha kort i Stenungsund när jag bodde i Norrköping. Kanske stördes mina tankar av den pågående bokrean och att vi skulle leta efter en specifik bok. Vi gick även tillsammans på Molekylverkstan, ett slags aktivitetscenter där man bland annat kan leka lekar som att para ihop olika atomer med varandra för att bilda exempelvis vätgas. Ett tips för er som någon gång åker dit.
Hösten -10 gjorde jag ytterligare ett besök då det var dags för släktfest på en bygdegård i Stenungsund för att fira två 40-årsdagar. Släktfesten var en succé, jag var den enda där från min del av släkten så det var mestadels nya ansikten men en mycket uppsluppen stämning. Barn som lekte, kusiner som sjöng och dansade. Här nedan hittar du en bild på hur det kan se ut. Vi åkte relativt tidigt då vi dagen därpå skulle fara på releasefest för min kusins sambos nya skiva City (klicka här för att lyssna på Spotify), som jag för övrigt är webbdesigner åt. För mig som inte alls är inläst på jazz var det en mycket spännande upplevelse och jag gillade det mycket. Extra spännande blev det då releasefesten var samma kväll som valvakan. Alla satt på helspänn och jag hade inte velat vara Sverigedemokrat ute på gatan den kvällen.
Så nu, själva bibliotekskortet. Det står tydligt att det handlar om Stenungsund bibliotek, även om jag är allergisk mot teckensnittet vid det här laget. Själva bilden är troligen något slags konstverk. Lite undersökning ger att Soile är namnet på en lokal akvarelltalang. Länk till konstnären hittar du här. Kortet gjordes 2002. Troligen representerar det blå närheten till vattnet då det ligger precis på kusten ut mot Tjörn och Orust. Det kan även vara något likt hällristningar – finns det sådana i Stenungsund? Hursomhelst, det har helt klart en lokal anknytning då det är en lokal konstnär även om motivet i sig kanske inte signalerar någonting för den som inte känner till detta. Dock inte min typ av konstverk så kortet for en fyra.
[polldaddy poll=5094152]