Lycksele

Lycksele är en stad jag inte direkt har någon koppling till. Jag minns en semesterdag när vi besökte Gammplatsen (ett kulturhistoriskt område) och försökte lyfta ett par stora stenar. Min mamma berättade även att jag hade varit magsjuk som barn på Ansia Camping i den största staden i södra Lappland. Lite skämtsamt kallas den Lappstockholm eftersom det har varit en mycket viktig mötesplats för samerna.

Att jag därför hamnade i Lycksele och tillbringade dryga två månader där är däremot desto mer förvånande. Det var senvåren 2009, jag stod utan sommarjobb och försörjning när det ringde från Sommardesignkontoret. Tidigare under våren hade jag sökt dit (ett slags designsommarläger där man arbetar med riktiga företag och får både lön och bostad bekostad) och nu undrade de o jag ville vara i Lycksele. Jag tackade glatt ja – mitt första designrelaterade sommarjobb!

Detta innebar dock att jag fick skjuta upp att göra min framläggning av examensarbete tills efter sommaren, vilket inte gjorde någon direkt skillnad. Hursomhelst, det var sex nervösa och kreativa ungdomar som möttes upp i Lycksele för att under cirka två månader arbeta tillsammans med sammanlagt sex projekt. Något absurt visade det sig gruppen innehålla en Linköpingsbo som kände en vän till mig. Vi arbetade i juni och vi arbetade i augusti med ”lov” under juli.

Eftersom vi skulle vara där länge ansåg jag det onödigt att ta med mig böcker så jag skaffade mig helt enkelt ett kort och lånade böcker som såg trevliga ut. Här ser man också en av de stora trenderna inom bibliotekskort – att slå ihop så att småkommuner delar samma bibliotek. Lycksele delar därför kort med bland annat Norsjö och Dorotea. Själva Lyckseles stadsbiblioteket låg i samma hus som vårt kontor så det var inte långt men däremot var öppettiderna inte perfekta.

I övrigt finns mycket att förtälja om sommaren i Lycksele men allting ryms inte i detta inlägg. Vackra naturmiljöer, pubar som stängde extremt tidigt och god mat varje dag. Vi testade det mesta av utelivet och på en fest träffade jag även en gammal klasskamrat. Simning flera gånger i veckan, Twin Peaks- maraton på kvällarna samt många filmer avverkades under perioden. En flirtig österstundare, en glad japan, en frågvis stockholmare, en konkret linköpingsbo och en rosa norrköpingsbo.

Själva bibliotekskortet tycker jag om. Det är enkelt, det framgår att det är bibliotek genom texten på det. Svarta bibliotekskort är också någonting ovanligt, jag kan inte komma på att jag ska ha andra svarta kort i min samling med den färgen. Texten är i en silveraktig färg och där står alla kommuner där det går att använda kortet. Det saknas dock en trevlig anknytning till regionen, exempelvis med en trevlig bild. Lite för modernt kanske?

[polldaddy poll=3978979]