Lösgjord

Det blir onsdag. Det blir sista officiella arbetsdagen med fika och smörgåstårta. Visst känns det lite i ögat när de sitter där, arbetskamraterna. Sen blir det torsdag och hon som egentligen ska vara där är åter. Och vi tar två dagar intensivkurs för att få henne tillbaka i sadeln. Det behövs inte mer än så, det är trots allt hennes jobb som hon har gjort förut. Fredagen är precis som vanligt men jag lämnar tillbaka nyckelkortet och lämnar in sista tidsrapporten. Jaha, det var det det.

Det är en vanlig fredag och jag är lösgjord från min gamla arbetsgivare.  Jag är fri från krav förutom de jag har på mig själv. Jag är fri från min första längre anställning och från arbetskamrater. Nio och en halv månad. Jag har sett alla årstiderna, från djupaste vinter med -36 grader och sommaren med + 30 till det gråväder vi nu är begåvade med. Varför känns inte det skönt, att få en paus mellan nu och framtid? Jag flyttar ingenstans, människorna bor kvar (förutom min enda vän som nu ska flytta). Livet går vidare och kvar står jag.