Apropå att Kristin förra veckan skrev om Stockholms stadsbibliotek och det fina röda genomskinliga plastkortet.
Jag kan här med meddela att jag själv just nu sitter och beundrar det fina kortet. Och inte genom några fuskmetoder heller.
Efter ett mejl från ett företag i Stockholm mejlade jag mina uppgifter om vad jag har för kunskaper m.m. och lyckades få till stånd en intervju! Därmed åkte jag strax före nio imorse till Stockholm och möttes klockan elva av en vän till mig vars käresta bor i Stockholm, som också en vän till mig. Jag hade letat reda på stadsbiblioteket på kartan och ritat upp ungefär var det låg någonstans. Så vi traskade tillsammans och trodde vi hittade, men det visade sig vara Handelshögskolan.
Biblioteket var i alla fall helt underbart. Där skulle jag tillbringa många timmar om jag hade möjlighet. Jag fick svindel när jag tittade upp i taket och vi undrade om någon någonsin fick gå på kanten längst upp där. Mängder av böcker och två inspirerande rum för poesiläsning. Så ska helt enkelt ett riktigt bibliotek se ut. Nästa steg blir väl att leta reda på Kungliga Biblioteket och även att ta reda på vilka delar av regionen som har egna bibliotekskort.
Intervjun då? Ja, jag tyckte den kändes bra och oddsen för att få det är hyfsade. De var lite skeptiska till att jag bor i Norrköping just nu men jag försökte föra fram att jag har vänner och släkt där så att hitta någonstans att sova på veckorna skulle inte vara några stora problem. Ett avstånd ska inte hindra mig från att hitta ett arbete. Så nu hoppas vi unisont.