Turen har nu kommit till Norsjö bibliotek att bli omskrivet i denna blogg. Det är också högst lämpligt att Norsjö blir det första vi skriver om detta år. För er som inte känner till denna kommun är det en liten inlandskommun i Västerbotten, cirka åtta mil (eller ett stenkast som sörlänningar skämtsamt säger) från Skellefteå. En kommun med cirka 4400 invånare totalt som säkert kan bre på många av de fördomar som finns om de norra nejderna. Känt som födelseorten för Torgny Lindgren och knutpunkten Bastuträsk – där stannar tåget för alla som vill åka till Skellefteå, inlandskommunerna m.m.
Första gången jag (Elizabet) besökte Norsjö var sommaren -09. För er som följer bloggen kanske namnet Norsjö låter bekant, då det nämndes i inlägget om Lycksele. Det är en grannkommun till Lycksele, och även en kommun där ett av företagen vi arbetade för, SSC Trätrappor, ligger. Vi var alltså där på företagsbesök och jag såg aldrig själva ”staden” då företaget ligger i utkanten. Jag hade i alla fall aldrig kunnat komma på tanken att det var dit jag en dag skulle flytta.
Flytten, ja. Allting gick väldigt fort. Jag trodde anställningsprocessen var klar sedan länge så blev väldigt glad när det ringde en torsdag eftermiddag och jag fick en intervjuförfrågan. Informatör i Norsjö. Följande tisdag. Norrköping- Norsjö. Min bror körde mig dit från föräldrarna, snön låg redan tung. Det var en intervju utöver det vanliga, mer kniviga frågor än vad jag var van vid. När jag skickade sms för att förvarna en bekant om att jag angett honom som referens fick jag veta att redan samma kväll som intervjun hade de ringt. Min andra referens ringde de morgonen efteråt. Vid lunchtid dagen efter intervjun kom samtalet. ”Vi vill ha dig”, sa dom. ”Kan du börja nästa onsdag?”
Mammas resa till Norrköping följande helg var redan bokad så det blev panikpackning. En övernattningslägenhet stod redo i Norsjö så jag tog mitt pick och min katt fick flytta till föräldrarna tillfälligt. Efter en och en halv vecka var introduktionen slut – hon jag skulle vikariera för fick sitt barn. Nu har jag varit här mer än en månad och trivs hittills väldigt bra.
Min erfarenhet av biblioteket blir därför av det mer personliga planet – jag har haft mycket kontakt med dem inför ett evenemang jag har försök få hjälp med. Det är inte helt lätt att hitta litterära personligheter i en liten bygd. Trots att jag bott här en månad hade jag inte besökt biblioteket ännu när Kristin kom upp till Norsjö för att hälsa på under nyårshelgen. Vi tog därför tillfället i akt och gjorde det – besökte biblioteket.
Norsjö bibliotek ligger i Norsjö gymnasiums lokaler i ett gulligt ljusrosa hus. Vi undersökte inte biblioteket särskilt noggrannt men det verkar som ett litet mysigt landsortsbibliotek. Förhoppningsvis kommer många fler besök att följa.
Dock blir det inte så mycket dokumentation av bibliotekskortets utseende då jag redan har kortet sedan tidigare (se inlägget om Lycksele). Förhoppningsvis kommer det dock att bli flitigt använt så fort jag har läst klart de böcker jag har i mitt hembibliotek.
Läs även andra bloggares åsikter om Norsjö, Norsjö bibliotek, Lycksele
Kommentarer
Ett svar till ”Norsjö”
[…] utspelar sig. I samhället Pajala bor cirka tvåtusen innevånare, så ungefär lika stort som Norsjö där jag (Elizabet) tidigare har arbetat. Jag har även anknytning i form av släkt i Tornedalen […]